JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Hovrättens tillkomst och historia

Hovrättens tillkomst

Hovrätten för Övre Norrland invigdes av kung Gustav V den 16 december 1936. Innan hovrätten i Umeå tillkom hörde hela Norrland till Svea hovrätt i Stockholm.

Kung Gustav V inviger hovrätten
Kung  Gustav V hälsas i hovrättens stora sal.

Vid ett flertal tillfällen under 1800-talet föreslogs genom motioner i riksdagen en delning av Svea hovrätt. Det fanns även utredningsförslag om detta. Redan år 1815 ansåg biskopen i Härnösand, under en diskussion i riksdagen, att det var föga förenligt med en vis och upplyst lagstiftning att en part skulle behöva resa 80 mil för att överklaga en domstols avgörande. I samband med att Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättades på 1820-talet uttalade en av bondeståndets norrländska representanter att han inte förstod varför fattiga norrlänningar skulle behöva resa 120 mil till Svea hovrätt, medan innevånarna i de södra landskapen skulle få ytterligare en hovrätt.

År 1921 lades två motioner fram i riksdagen om inrättande av en hovrätt för de nordligaste länen. Riksdagen beslöt att frågan skulle utredas. De städer som var mest aktuella för en eventuell lokalisering var Härnösand, Sundsvall och Umeå. Alla tre städerna agerade och kom med generösa erbjudanden om lämpliga byggnader och bostäder till de anställda samt argumenterade för sin lämplighet som lokaliseringsort för en hovrätt. År 1922 kom en proposition med förslag om att inrätta en hovrätt över de fyra nordligaste länen med säte i Härnösand. Riksdagen biföll dock inte propositionen utan frågan krävde ytterligare utredning.

År 1923 återkom regeringen med en proposition. Förslaget var detsamma som året innan, men man redovisade ytterligare beräkningar av kostnaderna för alternativen Härnösand, Sundsvall och Umeå. I anslutning till debatten i riksdagen delades en anonym skrift ut, där Umeå framhölls framför Härnösand och Sundsvall. Det finns skäl att anta att Gustav Rosén, sedermera landshövding i Västerbottens län, var författaren. Debatten slutade med att riksdagen sa nej till förslaget om att inrätta en norrländsk hovrätt.

Inte förrän år 1935 biföll riksdagen en proposition med förslag om att inrätta en hovrätt för Övre Norrland med säte i Umeå.

Hovrättsbyggnaden

Hovrätten är inrymd i ett av Umeås äldsta hus. Det började byggas 1886 och stod klart året därpå. Huset är ett av de få stenhus som uppfördes i Umeå före den stora brand som förstörde större delen av staden 1888. Arkitekt var Johan Nordquist som ritade huset i nyrenässansstil. Från början var det ett lärarinneseminarium. Förutom lärosalar, aula och gymnastiksal inrymde det rektorns bostad. 

Bild på hovrättshuset när det var lärarinneseminarium
Seminariebyggnaden

Så småningom blev byggnaden för liten för seminariet som lämnade den under 1920-talet. Då kom den att fungera som ett av stadens kulturhus med bibliotek och museum. Aulan användes för konserter och teaterföreställningar.

År 1936 flyttade Hovrätten för Övre Norrland in i huset. I början på 1950-talet byggdes huset ut mot öster och väster. Det har genomgått inre renoveringar vid flera tillfällen, 1999 och senast 2015–2016. Byggnaden innehåller nu enbart personalutrymmen.

Sommaren 2016 påbörjades restaurering av parken.

Tillbyggnad

En ny domstolsbyggnad med nya rättssalar har uppförts mot Kungsgatan med huvudingång från Bankgatan. Byggnationen påbörjades i maj 2014 och den 10 september 2015 hölls den första rättegången. Hovrätten har nu tre rättssalar.

I allmänhetens utrymmen installerades en skulptur, Rekonstruktion av konstnären Sirous Namazi. Invigning av skulpturen den 11 december 2015 i närvaro av bland andra konstnären Sirous Namazi och direktören vid Statens konstråd, Magdalena Malm. Informationsblad utgivet av Statens konstråd om skulpturen och konstnären.

Nyinvigning av hovrätten ägde rum den 2 september 2016 i närvaro av H.M. Konung Carl XVI Gustaf.


 

Du kan läsa mer om hovrättens historia i följande publikationer:

  • Lundin, A-K, Hovrätten för Övre Norrland, DV, Jönköping 1999.
  • Lundin, A-K, Hovrättens tillkomst, Thule : Kungl. Skytteanska Samfundets årsbok 2003, s. 129-159.
  • Skarstedt, C-I, Hovrätten för Övre Norrland, särtryck ur Kungl. Skytteanska Samfundets Årsbok 1993.


 




Senast ändrad: 2018-04-27